En fredagkväll utan pappa men med grannen

Nu ska jag alldeles strax gå och hämta min guldklimp på dagis. Tyvärr så är det +6 grader ute och all härlig snö har smält bort. I går kunde jag dra Frank på snowracern till dagis men jag fick bära den hem- så snabbt gick det när all snö försvann. Tragiskt men sant. Tur att vi utnyttjade den till max och åkte skidor och snowracer varje dag- det är så det fungerar här. Det gäller att maxa tiden ute medan snön ligger kvar eftersom den inte ligger så värst länge här.

Magnus blir sen i kväll eftersom de först ska ha ett viktig möte på jobbet och sedan blir det ngn form av fest. Jag har dock önskat att han ska komma hem i tid så att vi tillsammans kan sätta upp adventsljusstakarna, vi får se om det blir så eller ej....

Frank och jag ska varje fall äta hämtmat tillsammans med våra grannar Ellen och Jamina så vi får nog en bra fredagkväll utan pappa Magnus.

Så här fin blev Frank i den Blixtenväst som mormor skickade på posten för några veckor sedan:

En söndag för några helger sedan

För några söndagar sedan firade vi pappa Magnus på farsdag. Här kommer lite bilder från den mysiga söndagen.

Vi firade pappa med att äta brunch på Nordic Light Hotel tillsammans hela familjen. Vi var tidigt ute och klev av bussen på Slussen och gick sedan genom mysiga Gamla Stan och vidare upp på Drottninggatan. PÅ Drottninggatan blev de som vanligt flera stopp eftersom Frank absolut alltid vill rida på alla stenlejon som står utplacerade med jämna mellanrum.






Visst är far och son gulliga i sina randiga mössor?

Brunchen var kanon! Mamma, pappa och Frank åt tills det absolut, absolut inte fick plats en endaste lite bit till.



Magnus och jag pratade om att göra det här med farsdagsbrunch till en tradition. Att vi varje fasrdag o morsdag bjuder de andra på familjen på brunch och överraskningen fåt istället bli VAR den andre har bokat bord till brunchen. Farsdag/ morsdag är ju en dag då man skall fira varandra och hitta på tillsammans, tycker jag. Och då är väl detta bättre än att ge bort paket- det får ju inte Frank ut så mkt av, men mat det uppskattar han trots sin ringa ålder!

Glad av kakao?

I bland krävs det lite för att göra en lycklig. Kolla in den här Kakao-burken från Kung Markatta, bara så himla fin. Självklart fick den åka med mig hem. En fröjd för ögat och förhoppningsvis för smaklökarna!

Ljus i vårt hus

I kväll har vi varit på IKEA och inhandlat julens ranson av ljus i alla dess former: små värmeljus, stora värmeljus, stearinljus och blockljus. Allt för att få den rätta julstämningen här hemma hela december.

BAKA BAKA LITEN KAKA

Att baka pepparkakor har alltid varit en tradition mellan min mamma och mig. Vi har i alla år avsatt en speciell dag till att lyssna på julmusik och baka pepparkakor samt lussebullar. Den traditionen har vi hållit i även fast jag flyttat till Stockholm, förra året kom t.ex. mamma ner första advent för att bland annat baka tillsammans med Frank och mig. I år blir det dock andra bullar, det blir inget gemensamt pepparkaksbak. Det skär förstås i mitt pepparkakshjärta att behöva medge det men om vi skall kunna mumsa hembakta pepparkakor på första advent så får detta bli en sak mellan Frank och mig. Inte fy skam det heller förstås men det blir aldrig detsamma utan min pepparkakgumma.



En annan sak som varit helig i alla år är de recept utifrån vilka vi bakar våra pepparkakor- en Jönssonspecialare då vi blandar degarna till två olika recept för att framställa de knaprigaste och smakrikaste pepparkakorna. Men i år blir det andra bullar även där. Efter att ha varit hos en vän i Hässelby på pepparkaksbak med barnen förra året och fått smaka på deras deg så får Jönssonsspecialare i år ge vika för Tant Harriets pepparkakor Dessa pepparkakor har en härlig ingefärssmak och blev dessutom både knaprigare och smakrikare, vad jag minns, och jag kommer därför att köra på det receptet i år. För alla nyfikna så finns receptet att tillgå nedan, men glöm för guds skull inte att tillsätta en extra bit riven färsk ingefära!

(bildkälla:Coop)

Ingredienser (ca 150 stycken)
Men jag gör nog dubbel sats skulle jag tro

150 g margarin eller smör (rumsvarmt)
2,5 dl socker
0,5 dl ljus sirap
1 msk malen kanel
0,5 msk malen ingefära (eller Danielssons hemliga ingrediens: Lika mkt färsk riven ingefära i stället för den torkade- smakar mums, det lovar jag!)
0,5 msk malda kryddnejlikor
1 tsk malen kardemumma
0,5 msk bikarbonat
1 dl vatten
7,5 dl vetemjöl (ca 450 g)


Tillagning

Rör fett, socker och sirap smidigt. Rör först ner kryddorna och bikarbonaten, sedan vattnet och sist det mesta av mjölet. Använd gärna matberedare. Arbeta in resten av mjölet på bakbordet. Låt degen vila i kylskåp minst 1 dygn, insvept i plastfolie.

Tag fram en bit av degen i taget. Arbeta den smidig och kavla den tunt. Tag ut kakor med mått och lägg dem på kalla plåtar, smorda eller med bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen 4-5 minuter.

Tips:Alla kryddor kan ersättas med 1 påse pepparkakskryddor

Ugnstemperatur:200 grader

LYCKA TILL!

Snö för ett år sedan

Slänger in en bild tagen på Frank från vad jag skulle kunna tänka mig var första snön från förra året. Bilden är tagen 3 november 2007, utanför vår lägenhet i Hässelby.

Kvällspromenad

Ellen, vår granne, ringde precis och undrade om jag ville följa med henne på en kvällspromenad. Man kan ju inte tacka nej när en så trevlig granne som Ellen ringer o vill ha ens sällskap. Det blir skönt att komma ut en sväng och en möjlighet till att njuta av snön. Bäst att passa på medan den ligger kvar.

Let it snow!

Snön öser ner i Stockholm. Det är så vintrigt och så härligt!

Jag har fått snuva och halsont. Känner mig halvhängig men det hade kunnat vara värre. Känner mig i varje fall så pass pigg att jag orkar med att göra en del av dagens sysslor samt hoppas på att orka vara med och leka lite i snön efter att jag hämtat Frank på dagis, det är ju roligt även för oss vuxna.

Kram till alla där ute i det snöiga Sverige

En snöig kvällspromenad

Mamma har åkt hem så nu blev det lite tomt här hemma. För att få tankarna på annan tog jag med mig mina pojkar på en promenad i det härliga snövädret. Vi gick förbi Jamina och Ellens uteplats och drog med dem ut en sväng också. Jamina var ute och byggde finfina snölyktor- som ni kanske vet så är Jamina 8 år och en granntjej här som Frank är väldigt förtjust i. Vi gick ner till vattnet där det nästan var snöstorm- vi fick kämpa mot både vind och snö.
- Det här är inte Stockholm!! skrek jag till Ellen med ett leende.
Vi hittade diverse pulkabackar efter vägen där Jamina och Frank åkte med stor förtjusning. Det är härligt med snö och trevliga grannar!

Mamma är här

I går var jag o mötte upp min kära mamma på centralen. Det är alltid lika roligt att få se henne komma från bussen, jag blir så glad!

I dag har vi varit till ett köpcentra och kikat lite. Köpt lite spel till Frank på Toys ´r ús, käkat en god lunch och bara varit.

Det är så mysig att ha henne här och Frank tycker så mycket om sin mormor. Nu ligger han i sin säng och vill absolut att mormor ska vara där inne hela tiden...

KRAM

Lägesrapport Finnboda 19.51

Veckorna går och julen närmar sig. Jag älskar verkligen jul, jag gillar till och med all reklam som dimper ned i brevlådan med julanknytning, julslingor, adventsstjärnor, julkulor i överflöd- det hör liksom till.

Jag är fortfarande på min praktik på Myrsjöskolan, Magnus jobbar på men längtar till julledigheten och Frank verkar gilla dagis väldigt mycket för tillfället.

I kväll har vi dansat till musiken från filmen Madagaskar. Frank är särskilt förtjust i låten I like to move it, en gammal klassiker i omgjord tappning. Han ser så himla härlig ut då han dansar, särskilt då jag ber honom dansa som fröknarna på dagis då liksom rycker han upp och ner på axlarna på ett speciellt sätt och ser bara såå skön ut! Pappa och Frank har sedan duschat och badat tillsammans och därefter avslutade vi kvällen med den sedvanliga läsningen, två av Frank utvalda böcker. I kväll blev det arvegodsböcker från mig, en om Långben som fångar en förtrollad fisk samt en om Musse och en magisk kappa.

I går ställde jag in min favoritgungfåtölj till sovrummet från vardagsrummet. Vi har suttit i den två kvällar i rad och läst nu och det är så himla mysigt. Frank verkar förresten inte vilja somna i kväll- håller på och pysslar med lite olika saker där inne på sitt rum hör jag.... Han borde ju vara supertrött som var 1, 5 timme längre på dagis än vanligt.

Sara skulle komma i kväll och hämta ett värmeelement som vi tog med från Falun, men hon har inte hört av sig och ännu inte kommit så jag antar att det blir ngn annan kväll. Ingen idé att hålla längre på kvällsfikat då antar jag?!

Nu längtar jag till helgen, den är snart här....

Vägen är grym!

Jag började läsa en bok i går kväll då jag gick och la mig. Den såg inte så rolig ut och texten på baksidan inbjöd inte direkt till fortsatt läsning men personalen på Pocketshopen hade tydligen sagt till Magnus att det var en mkt bra bok, så jag började läsa. Jag läste och läste och läste, kunde inte lägga ifrån mig den, utan fortsatte bara att läsa. Jag vet inte hur mycket klockan var då jag la ifrån mig den men då hade jag läst ut hela boken så jag antar att det var rätt så sent.

Boken som grep mig så hårt heter Vägen och är skriven av Cormac Mccarthy. Boken handlar om en man och hans son som vandrar ensamma i ett totalt öde landskap där allt är dött, nerbränt och förfallet. Inga andra levande människor syns till men det gäller att vara på sin vakt de vet aldrig vem de kan möta- ett möte med de onda innebär med sannolikhet döden. Själva handlingen är deras resa, förhållandet far och son samt den verkliga resan som innebär att de ska ta sig till kusten i hopp om att hitta en bättre värld där. Berättelsen var så otroligt fängslande, väldigt otäck. Det karga landskapet, en förstörd värld, hopplösheten. Jag mådde dåligt då jag läst ut den och kunde inte alls somna, en känsla av illamående kom över mig och jag önskade nästan att jag aldrig läst boken. Jag var tvungen att tända en liten lampa i sovrummet för att överhuvudtaget kunna somna.



Nu, i dag är jag förstås glad att jag läste boken. Den var ju bra. Språket- nästan lika kargt som landskapet, förstärkte den avskalade känslan där varje onödigt ord skalats bort och förmedlade ändå så otroligt mycket. Jag vet inte om upplevelsen blev så stark bara för att jag sträckläste boken men det var länge sedan jag blev så berörd av en bok- och aldrig tror jag väl att det har hänt att jag känt att jag bara MÅSTE läsa ut den. Den senaste boken jag läste innan denna var Låt den rätte komma in och är en skräckroman men Vägen var absolut en större skräckupplevelse för mig. Usch ja!

12.52 Finnboda

Nu ska vi strax åka och hämta igen vår lille gopojke i Sala. Vi åker halva vägen var. Jag längtar så mycket efter honom. Jag ska pussa på honom en miljon gånger!!!!!!!! (minst).

När Albin fick sitt namn

Den 2 november var vi till Tärnsjö på min vän Lindas lille Albins dop. Det blev en jättemysig, personlig och familjär tillställning. Dopet hölls på församlingsgården och vi satt till de dukade borden under själva ceremonin. Det kändes lagom avslappnat men ändå festligt om man jämför med att sitta i kyrkan vilket jag kan tycka blir lite för högtravande.

Här följer lite bilder från Albins stora dag:

Ja just det, när vi kom dit fick Frank paket av Linda eftersom han faktiskt fyllt tre år. I paketen fanns en liten skål med texten "Lördagsgodis" samt en personlig sagobok som handlade om Frank och hans kompisar Albin, Alva och Vilgot. Jättefin!



Uppradade under ceremonin
( Lindas bror Magnus, Linda, Arvid samt gudmor Nonno- Arvids syster)



Här satt gästerna:



Ceremonin fortsätter, här med pastorn som jag tycker var mycket bra, hon genomförde dopet på ett avslappnat och enkelt sätt.



Mamma, pappa, nydöpt barn



Mamma med litet barn, mamma med större barn men ändock två fina kompisar. Pastorn trodde att vi var släkt, kanske för att vi numera båda är mörkhåriga??? Där slutar väl likheten. Nej, förresten, båda är glada också!



Tack för att vi fick komma på dit fina dop Albin. Hoppas att vi ses snart. KRAM

Lugnt men väldigt tomt

Det är otroligt tomt här hemma utan Frank, men ganska så lugnt och skönt. Vi njuter av det men skulle absolut inte vilja ha det så här för alltid. I går var vi på bio och tittade på Låt den rätte komma in (boken var såååå mycket bättre, mycket otäckare, tycker jag men det är ju svårt att avgöra hur otäck filmen egentligen var eftersom jag redan visste precis allt som skulle hända..).

I kväll har vi mest bara suttit och pratat i lugn och ro hela kvällen. Det är mysigt det också.

Vi har fått jämna rapporter från farmor o farfar som meddelar att allt fungerar jättebra med Frank och att han är världens goaste lilla pojke- men det visste vi ju redan!

Frank till Falun

Snart ska jag hämta min älskling på dagis. därifrån tar vi direkt bussen in till stan eftersom farmor ska ta med sig pojken hem till Falun. Farmor har tjatat o tjatat om att hon vill rå om sitt bästa barnbarn och hitta på en massa roliga saker utan dennes mamma och pappa. Farmor Riitta har sedan i söndags varit här i Stockholm för att hålla Sara sällskap eftersom Anders är i USA. Hon passar därför på att ta med sig Frank på tåget till Falun tills på söndag.

Det kommer att bli så tomt här hemma utan min lilla goding! Vi hade det så mysigt i går kväll medan pappa Magnus var på bio. Först och främst så var vi ju bjuden till efter-dagis-lek hos grannen Olivia. Frank, Olivia och kompisen Walter lekte gladeligen i två timmar medan vi föräldrar mest satt och pratade.

När vi kom hem (d.v.s vi gick de 10 metrarna till vår port) hade snälla mormor skickat ett paket på posten. Paketet innehöll bland annat boken Mamma Mu o kråkan firar jul, och den fick jag läsa 100 gånger i går innan maten och sedan 100 gånger till vid läggdags. Riktigt uppskattad var den av Frank!

Nu är det dags att kila i väg till dagis

KRAM

Farsdagsbrunch och julestjärnor

Farsdagen firades med att pappa Magnus liggandes i sin säng 07.00 fick ett fint pappa-porträtt som Frank ritat med ett meddelande om att pappa dagen till ära skulle få sovmorgon hur länge han ville. När han sedan behagade att kliva upp fortsatte skriften på brevet att förtälja att han av sin son och sin käresta var bjuden att åka och äta brunch på Nordic Light hotel. Och vilken god brunch det var! Dit ska jag åka med Linda någongång och med mamma någon annan gång, och kanske några gånger till med familjen.

Inte nog med att maten smakade bra (revbensspjällen var de godaste jag någonsin ätit), det fanns kändisar på plats också! Jag och Tony Irving stod vid buffébordet samtidigt och höll med varandra om att allt var så gott och att vi egentligen var väldigt mätta båda två, Andreas Lundstedt och Sarah Dawn Finer var även de i hans sällskap och smaskade med god aptit av det välsmakande buffébordet (särskilt den sistnämda som faktiskt har större bakdel på riktigt än vad som framgår av tv-bilderna).

Frank åt som vanligt med god aptit men det jag tycker är coolast med den lilla grabben är att han verkligen vågar pröva saker som han aldrig ätit förut. Jag brukar ta det på min gaffel, fråga om han vill smaka, då svarar han oftast nej, men då säger jag att jag tror nog att du kommer att tycka om det. Då svarar han i sin tur OK och stoppar det i sin mun. Oftast med efterföljande kommentar "Vad gott det var" oavsett om han vill ha mer av det eller inte. Det tycker jag är rätt så coolt av en 3-åring!!

Vi åkte in lite tidigare till stan än till tiden för vår brunchsittning som var 14.00. Vi klev av vid slussen och gick sedan i sakta mak genom Gamla Stan. Det är lite behagligare att strosa där nu sedan mängderna av sommarturister åkt hem. Nu på hösten är det mera ett lagom flöde av turister längst de trånga gatorna och Gamla stan är verkligen ett mysigt område- särskilt nu när juldekorationerna börjat komma på plats. Vi hann med en sväng in på Åhlens city och inköp av två nya vita adventsstjärnor som skall pryda våra stora fönster i jul. Alla julsaker hade de också plockat fram och det älskar jag!



Nu längtar (OBS! Pappa, observera den korrekta stavningen av ordet längtar) jag jättemycket tills mamma kommer och hälsar på så att vi tillsammans kan strosa genom Gamla stan och sedan indoktrinera oss själva med allt var jul och julpynt heter på stadens alla affärer. När det gäller julsaker då är det mamma de ska upplevas med!!

bad-bio och lite kaffe på det

I dag har vi haft en supermysig dag!

Dagen började faktiskt med att jag fick sovmorgon för en gångs skull,annars brukar jag alltid offra mig för Magnus skull eftersom han kliver upp tidigare än mig veckans alla andra dagar, men i dag hade jag alltså lagt in en önskan om sovmorgon, vilken även uppfylldes. Jag klev därför inte upp förrän kvart över åtta... (jag vet att alla ni som läser detta som inte har barn säkert tänkt ÅTTA!!!!!!)

Vi tände ljus och åt frukost och sedan packade vi våra väskor och satte oss på cyklarna och cyklade till Erikdalsbadet. Förra helgen då vi var till Nacka simhall för att heja på kusin Jens som var där o tävlade blev Frank så sugen på att bada han också så vi lovade honom att åka i väg nästa helg. Sagt o gjort. Frank var lite feg i vattnet i jämförelse med hur tuff han var i somras men så var det länge sedan vi var och besökte ngn simhall också, men han tyckte ändå att det var hur roligt som helst- det syntes på honom!

På hemvägen var vi 3 hungriga cyklister så vi stannade av en slump till vid Thaibåten som vi passerar för att äta lunch. Jädrans vad gott det var!



Frank somnade i cykelsitsen på väg hem och fick fortsätta sova i vagnen ute medan vi bjöd in oss själva på kaffe hemma hos Patrik o Rebekka. När kaffet var urdrucket var det bara att spänna på sig skorna igen och ta bussen till Slussen. Vi hade nämligen bokat biljetter till oss tre på smygpremiären till filmen Madagaskar 2.

Frank vaknade läglig i samma stund som vi klev in på biografen och måste nog ha tyckt att det var rätt så coolt att han somnade i cykeln och vaknade i vagnen på bion. Det är underbart att gå med honom på bio. Han lever sig så in i filmerna och han gillar det verkligen. Jag såg hur det glittrade ur hans ögon när han insåg att det var på biografen vi var. Han dansade sittandes till musiken både under och efter filmen, applåderade, kommenterade m.m.

Efter bion fikade vi på Waynes coffee på Götgatan och även där uppförde sig Frank charmigt och glatt. Det märks att han är van att hänga med överallt och hur mycket han njuter av att göra saker med båda mamma och pappa. han är underbar att ha med sig då man hittar på saker som även passar honom.

Sammantaget en jättemysig dag i den här trions liv- jag hoppas att det kommer flera som denna- då man känner sig som en enda stor lycklig familj!!!

Franks 3 års kalas- del 3 (godnatt min skatt)

Gitarren som kom i paket i utbyte mot napparna var efterlängtad. Vi har ju pratat om det i flera månader nu och äntligen kom den! Han har spelat varenda dag sedan dess. Jag ska se om jag kan lägga in en film som jag har på mobilen då han är i sitt esse tillsammans med gitarren

Franks 3-års kalas, del 2 "När Pippi kom"

Jag sprang över till Patrik o Rebekka för att förvandla mig själv till Pippi i egensydd dräkt och bruna fräknar.

När narnen fick syn på mig hoppandes på vägen utanför blev de stumma av förvåning. Frank blev nog mest brydd över att Pippis röst var så lik mammas. När jag kom in frågade jag om det fanns någon där som hette Frank och som hade ett paket till Pippi. Frank gan sig snabbt till känna dock lite reserverad. Vi bytte paket med varandra och Frank fick äntligen den gitarr som vi så länge pratat om att Pippi skulle komma med om han lämnade napparna till henne.

Jag samlade ihop alla kalasbarnen inne på Franks rum där Pippi genast la sig på Franks säng med fötterna på....huvudkudden förstås!
-SÅ DÄR KAN MAN JU INTE LIGGA PIPPI så barnen i munnen på varandra! Inne på rummet släppte barnens rädsla och de pratade på för fullt med Pippi. Pippi hade förstås en kappsäck med sig med massor av spännande saker i- guldpengar- ballonger (som Pippi inte alls förstod hur man skulle blåsa upp)- kavel- pepparkaksdeg (som alla barnen förstås fick smaka en bit av).





Det var jätteroligt att vara Pippi. Utklädd till Pippi fick jag barnens odelade uppmärksamhet hela tiden och de lyssnade mycket bättre till henne än till sina egna föräldrar. Det var otroligt roligt!

Efter att Pippi pratat och skojat med barnen på Franks rum var det så dags för pepparkaksbaket som ju inbjudan lovade till. Allla barnen hade med sig kavel och förkläde och Pippi hade ju pepperkaksdeg!
-PIPPI! Titta vad jag har bakat!
-Nej, Pippi ska kavla med mig!
-PIPPI, kom och hjälp mig!
-PIPPI titta här!
O.s.v.

Pippi var absolut den populäraste personen under hela besöket!














När barnen ledsnat på att baka och provsmakningen var över blev det lite spontana aktiviteter som t.ex. att klä ut alla till Pippi eller ngt annat, spela musik o sjunga, dansa m.m.












HEJ DÅ PIPPI!

Franks 3-års kalas, del 1

Barnen fick ett eget bord som Frank dukade med stor entusiasm. Han satt till och med vid bordet när det var färdigdukat och övningspratade.





Minimuffinsen garnerade Frank med gul glasyr och lite nonstop sedan kunde han inte låta bli att smaka:




Chokladbollarna rullade Frank o jag tillsammans, eller jag rullade bollar och han korvar, men så ska det vara på barnkalas!




Sedan kom gästerna:









och efter gästerna och fikat kom ju PIPPI!!!!! (men de bilderna får ni vänta på!)