En underbar pojke vid namn Frank

I bland slår det en, mer än vanligt, hur otroligt underbart det är att ha Frank. I går kväll när han hade somnat tänkte jag tillbaka på helgen som gått och hur mysigt vi haft det. Inte för att vi gjort något speciellt utan bara för att Frank är den person han är och för att vi får vara med honom.



Tanken på hur mycket vi betyder för honom slog mig. Jag tänkte på att han är i en underbar ålder precis nu. Han hänger gärna med på allting, han uppskattar små saker och mamma betyder allt. Vem vet hur länge det håller i sig? Det är så mysigt då vi sitter i soffan bredvid varandra och tittar på film, när vi går på promenad och käkar frukt på en gammal bänk vid Danvikshem med utsikt över hela Stockholm, när vi sitter och pysslar tillsammans hemma och han med glädje och entusiasm visar upp sina alster, när vi samlar höstlöv och lägger på ett fat på uteplatsen, när vi tillsammans tänder en ljuslykta ute i höstmörket, m.m. Man bara ser hur han uppskattar allting och att allting är så roligt- bara mamma eller pappa är med. Det finns så mycket att visa och berätta för honom som han aldrig har sett och som han tycker är fantastiskt.

Jag uppskattar mycket, för tillfället, att vi bara har ett barn. Det är så mysigt att få ägna all sin tid till denna underbara pojke. Det är han värd!!!