Oj vad jag fryser om mina fingrar. Strax efter sju gick jag ut för att gräva och förbereda plats för röda klängrosor längst med en av våra spaljéer. Nu, två timmar senare, kom jag in med väldigt frusna fingrar eftersom det inte blev något grävande.
Anledningen?
Det bor för mycket trevligt folk här i Finnboda. Den ena trevliga grannen efter den andre kom förbi och social som man är så föredrar man samtal och diskussioner framför omöjligt grävande i en alldeles för stenrik blivande rabatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar