Gott nytt år!

Nu har vi kommit tillbaka till Gustavsberg efter 4 dagar i Stöde.
Trerättersmiddagen är avklarad och nu väntar lite kortspel med lilla familjen. Jack sover. Han har tyvärr fått min förkylning.

Jag fortsätter med bloggen nästa år också. Jag vill inte svika pappa, min trognaste läsare!

En skoj dag

Igår var vi och badade på badhuset med brorsans familj och hela Carlssonsklanen. Moster hade hyrt badhuset till oss alla så det var bara vi där. Jättekul! Alla grabbarna Carlssons var hemma, Jens, Anders och
Martin. Vi körde basket i vattnet. Jönsson/Holmström mot Carlssons. Blev det oavgjort? Jag vet ej.

Efter badet åkte alla hem till moster och käkade tacos. Kvällen avslutades med lite Wii och kortspel fram mot midnatt. En mycket trevlig kväll. Tack moster!

Kvällsåkning

Frank och jag gick till Kyrkstallsbacken för att åka lite madrass.

Bland leksaker och julpynt

Nu är vi hemma i Gustavsberg igen efter julfirande hos Magnus syster i Segersäng. Nu sitter vi i ett hav av nya leksaker och kläder som vi leker och testar.

Jack ville ha sin nya Blixten tröja på sig samt brorsans nya mössa och halsduk. Se så söt han blev ;)

Lägesuppdatering

Hälften av julfirarna sover och snarkar i soffan. Lite trist tycker jag med tanke på att klockan inte ens är tio ännu. Vår familj, utom Jack som la sig kl 8 är vaken. Magnus och Jack har läst lite i en Star Wars bok som Frank fick och nu sitter de och kikar på den iPad mini som Magnus fick av mig i julklapp.

Alla hade verkligen lyckats med julklapparna i år. Jag blev nöjd, Frank blev supernöjd, Jack var i extas och Magnus fick den finaste presenten någonsin tyckte han.

Nu infinner sig det där sköna lugnet när Frank är nöjd och pillar med sina julklappar. Och som tur är har vi julklappsspelet kvar så att jag får väcka upp alla!

Skickat från min iPhone

Tack mormor!

Julklappar öppnade och testade. Tack alla!

Julafton på isen

Vi mötte upp Franks kompis Viggo och hans familj på Ekvallen för lite skridskoåkning så här på julaftons förmiddagen.

Klassiskt kvällsfika

Dan före dan. Magnus har bakat världens godaste vörtbröd som det så klart skall kvällsfikas med. Pålägget blir förstås julskinka- som i de flesta hem just denna kväll.

På spisen puttrar även knäcken, som i år skall smaksättas med polkagris.

På vår baksida

Inte alla som har en sån här pulkabacke på baksidan av huset....

Julbild

Såg kanske inte så mysigt ut på förra bilden, men vi har det julfint hemma ;)

Julstök dan före dan

Här är det lugnt!
Vi har ingen julstress alls.
Klappar är inköpta.
Kakor bakade.
Julmat i kylskåp.
Nu gör vi bara finliret och myser.
Magnus kokar kola.
Frank pysslar med apelsinnejlikor.
Jag skriver rim och slår in paket.
Mysigt!

Glädje och eftertanke

Alla borde ha någon att hålla i handen då snön ligger vit på fur och gran.

Det är väl så det är med julen. Den inbjuder till mycket glädje och värme men även till eftertanke. Den får en att tänka på de man älskar, de som inte finns längre och de som inte har det lika bra i samhället. Barn som inte vet vad julefrid är och ensamma människor- det är de målgrupper jag tänker mest på. Men ärligt talat så är det just ensamma människor jag alltid tänker lite extra på. De som lägger sig ensamma, vaknar ensamma, sitter framför tvn till Kalle ensamma och ingen som ringer och önskar dem god jul. Jag skulle kunna bjuda in dem alla!

Juletid, julefrid, julesorg

Visst känns det i hjärtat när de åker, de man älskar? De åker och jag blir lämnad kvar. Ibland känns det faktiskt så och särskilt nu i juletid. Jag är van att fira den med min mamma och min pappa och har aldrig riktigt förlikat mig med de jular vi inte är tillsammans. Nog för att de är mysiga också men det är alltid något som saknas.

Jag saknar orden som jag är så van att höra. Mammas hand som smeker min kind på julaftonsmorgonen då hon frågar mig öm "Är det jul nu gumman?" sen tittar hon på mig med ögonen så fyllda av kärlek och ömhet att jag blir alldeles fylld av ömhet och julefrid.

Jag saknar momenten. Momentet då pappa och jag hänger ut julklockan och tillhörande girland på bron och bestyret med att få rätt mängd girland på varje sida om klockan. Momenten då jag klär ut pappa till jultomte och trots att han kanske inte riktigt är sugen på det så är han alltid så noggrann med att halsduk, trasiga fingervantar, mask och visselpipa alltid är med och sitter som det ska.

Jag saknar turerna. Turen till faster för att smaka på hennes knäck och kommentera den, turen till moster för att önska god jul, turen ut för att tända marschallerna. Små små turer som blir så speciella bara för att det är jul. Och så speciella eftersom det alltid är samma frågor som ställs och samma svar som ges- precis som det ska vara.

Vi skapar förstås våra egna traditioner jag och min familj. Både lika och olika de jag är uppvuxen med men alltid med en strävan av att hitta samma känsla, den där känslan av att nu är det jul.

Hemma i Stöde brukar kyrkan fyllas till bredden dagen före dopparedagen. Alla går till kyrkan på julkonsert. En julkonsert som måste innehålla manskören som sjunger "Vi är vise män som söker livets....." samt hela kören tillsammans glatt ljuda "ding ding dingdingidong hör julens klockor ringa GLOoooooooooooooooooria gloria gloria" Då vet man att det är jul!

Tänkte få lite av den känslan ikväll. Vi gick på julkonsert i Gustavsbergs kyrka. Vi kom kvart i sex, jag stressad, kommer vi att få plats?? Tänkte på Stöde där man måste vara en timme innan för att inte få sitta i farstun. Tänkte på trängseln och värmen som råder i kyrkan och en förväntan man nästan kan ta på. Kom fram till den här kyrkan. Tom så när som på 30-40 personer, känslotom och prästen som tar emot oss säger att vi nog borde behålla jackorna på eftersom det kunde bli kallt...

Kören var duktig, de hade lånat in en kille från gruppen Blond som körde några vackra låtar. De som ville fick gå upp och tända varsitt ljus och sätta i en stor ljusstake. Jag gick fram och tände ett ljus för min mormor som inte längre finns samt på alla mina nära och kära som jag älskar så, Frank han tände sitt ljus för vår hund Inka som är död. Det blev känslosamt i kyrkan då. Inte för att jag tänkte framåt på kommande jular utan bakåt på jular jag haft och känslor som kom tillbaka från olika minnen kring jul, som alltid varit lyckliga men som nu gjorde mig vemodig.

På bilden står Frank utanför vårt hus. Som nu tyvärr är lite tomt eftersom mamma som varit här sedan i tisdags samt pappa och min faster som kom igår, nu alla har åkt tillbaka till Stöde- säkert för att både gå på julkonsert och för att smaka faster knäck.

Det är nu det händer

Speciallevererad julgran från Norrland!

När de fina sover...

...då bakar jag fika och slår in lite presenter till morgondagens fotbollsavslutning för pojkar födda 2005 i Gustavsberg.

Skidåkarna testar nya spår

Magnus och Frank har testat skidspåren här i Gustavsberg. De börjar strax bakom Franks skola så det är gångavstånd för oss.

1 mil åkte de idag. Frank tyckte att det var lika roligt som han minns det vilket var glädjande att höra.

Jag tänkte att vintrarna skulle bli enklare och roligare här ute- med ett utbud av vintersporter bara runt knuten- och hittills med all snö som fallit, känns just det väldigt bra.

Framkomligheten är begränsad

Ja, promenaderna med Jack i vagnen är inte de lättaste för tillfället. Det är mkt snömodd och plogade väggrenar är bara att drömma om. Utanför församlingshemmet som vi går förbi på väg till skolan, ser det t.ex ut så här. Gångvägen brukar gå framför den där svarta anslagstavlan med kyrklig information, men som det är nu måste vi gå på vägen. Och att se att läsa informationen- nej, det går inte alls.

Baka!

Vackraste tiden

Våren i all ära men när den kritvita gnistrande snön täcker vår värld finns det nog ingen vackrare tid!

Här är vårt lilla hus i sin allra första vinterskrud.

Full fart

Äntligen!
Snö och det bästa åkdonet i backen- åkmadrass. Nyinköpt dagen till ära!

Adventsstök

Pojkarna fixar adventsljusstaken. Att Frank gör det är tradition men i år får han hjälp av Jack.