Resterande veckor fram till nu (vecka 31) har gått som en dans och jag har mått som en ros. Jag har inte direkt haft ont någonstans förutom att jag på kvällen har haft lite känningar på en viss punkt på ryggen samt övre delen av magen, där magen liksom slutar. Detta har dock alltid gått över efter lite vila på sängen och särskilt över natten så att jag nästa dag varit precis som vanligt igen.
Jag tänker ofta på att jag har tur som mår så bra med tanke på hur många problem vissa verkar få. Jag kan rent ut påstå att jag mått bättre under graviditeten hittills än jag gjorde stundvis innan- både fysiskt och psykiskt- varit piggare helt enkelt. Jag har de senaste veckorna gjort precis samma saker som jag skulle ha gjort om jag inte vore gravid- byggt snökoja, åkt långfärdsskridskor, simmat m.m. fast med större försiktighet förstås.
Jag måste dock medge att jag bara de senaste dagarna har börjat känna av magen på ett helt annat sätt. Den börjar vara lite i vägen om jag säger så och jag känner mig inte alls lika smidig som jag gjorde bara så sent som i julas....
Om jag tänker tillbaka på tiden då jag väntade Frank så tycker jag att jag har mått bättre den här graviditeten. Ungefär vid den här tidpunkten då fick jag den där graviditetsklådan (Hepatos) som nästan höll på att ta knäcken på en. det var bland det jobbigaste som jag upplevt- att ständig gå omkring med en otrolig klåda som inte gick att hindra på något sätt. Den hoppas jag på att slippa den här gången men chansen är visst 50- 50 att man skall drabbas igen. Nåväl, Frank kom tre veckor tidigt och det var skönt för i samma minut som han föddes försvann klådan och räknat utifrån det så kan den här lilla grabben vara här om 7 veckor....vilket känns otroligt spännande men jag antar att vi lär få vänta längre än så men jag vill absolut inte gå över tiden- det verkar så jobbigt!
Frank 4 dagar:
En annan sak som är mycket roligare nu är att vi delar den här graviditeten med Frank. Han klappar och pussar på magen titt som tätt (mycket oftare än Magnus) och har små funderingar om lillebror- vad han äter, vad han kan äta, vad han kommer att kunna äta, vad han ska heta (vilket Frank förstås får vara med och bestämma), vad han hör där inne osv. Frank gillar att titta på magen och se hur den rör sig och har blivit en hejjare på att känna när lillebror sparkar på honom. Vi ligger ofta på kvällarna och pratar och filosoferar om bebisar och allt som har med det att göra. Han kommer att bli en mycket stolt storebror när lillebror ser dagens ljus!
***
Till detta inlägg ska det komma en bild på magen vecka 30, jag ska be Magnus ta en imorgon och lägga in den här. Det kan vara kul för framtida minnen att dokumentera även magen. HÄR KOMMER BILDEN, MAGEN 2011:
Så här såg magen ut i vecka 31 då jag väntade Frank och när jag ser den kan jag lätt konstatera att jag nog är större nu- vilket men brukar vara med andra barnet:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar